Mat är en viktig del av vårt liv, men våra matvanor kan ibland vara ohälsosamma. Mat som är en källa till näring och njutning kan ibland förvandlas till ren besatthet. Det pågår ständigt en debatt om matberoende och om matmissbruk verkligen existerar. I detta inlägg ger jag min syn på saken.
Kan man verkligen vara beroende av mat?
Ja, matberoende existerar men det är mer komplicerat än så. Forskning visar att matberoende är ett riktigt problem, speciellt när det kommer till konsumtionen av industriellt fabricerad, onaturligt sockrad samt väldigt salt mat. Denna sortens mat kan lura oss att äta mer än vad vi vill och behöver, då smaken tilltalar både hjärnan och kroppen.
Förr i tiden var beroende något som uteslutande handlade om intag av olika substanser så som tobak, alkohol, droger, koffein osv. Numer finns dock mer tolerans i ordet beroende och vissa beteenden som ofta klassas som beroenden är spelberoende, sexberoende osv.
Skitmat : vad det är, varför den gör dig fet och varför du fortsätter att äta den KÖP HÄR
En sak som definierat ett beroende är om personen i fråga får abstinensbesvär om hen slutar med det, och då kan många människor intyga att så är fallet vid matberoende lika gärna som vid tobaksberoende.
Det är många saker vi människor gärna skulle göra om ofta, vilket skulle kunna leda till slutsatserna att det är ett beroende, men det är vanligtvis beteenden som är relativt lätta att sluta med och de orsakar ingen större ångest av det.
Jag skrev tidigare ett inlägg om sockerberoende, men egentligen är mat- eller ätberoende en bättre benämning, då det sällan handlar om just en kategori av näringsämnen eller mat.
Hormoner & kroppens belöningssystem
Hjärnan har ett belöningssystem som utlöser dopamin (ett ”må bra” hormon) när vi gör saker som är bra för vår överlevnad (så som att äta och ha sex). Vanligtvis blir vi mätta efter ett mål mat, vilket i sig är en ett belöningssystem.
Det är dock så att detta utlösandet av hormoner även kan ta över mättnadskänslan.
Enligt the Encyclopedia of Food Sciences and Nutrition, är det inte ovanligt att vissa personer ständigt upplever sug och hungerskänslor – att de aldrig riktigt känner sig mätta.
Industrialiserad mat och matberoende
Forskare vid Yale University’s Rudd Center for Food Science & Policy har tagit fram Yale Food Addiction Scale som kan hjälpa till att identifiera personer med en ohälsosam syn på mat.
Här är några, av de 25, symtom med matmissbruk som undersökningen lyfter fram:
Matmissbruk symptom
- Förtärandet av beroendeframkallande mat i stora mängder, i längre perioder (t.ex. tills det att man är illamående.)
- Kontinuerliga försök eller en stark önskan att inte äta överdrivet med mat.
- Mycket energi går åt till konsumtion av mat, införskaffandet och eller återhämtningen efter en måltid.
- Personen undviker sociala tillställningar och fritidsaktiviteter.
- Beteendet fortskrider trots vetskap om dess destruktivitet (t.ex. viktökning, försämrade relationer etc.)
- Högre tolerans (behovet av att äta mer och mer, och att det normala ”dopamin-ruset” gradvis går ner i styrka.)
- Abstinens (fysiska abstinenssymptom t.ex. ångest eller ilska vid minskat matintag och/eller då man äter för att dämpa dessa känslor.)
- Påtaglig ångest orsakad av matintag (depression, dålig samvete, ängslighet, etc.)
Det finns olika skalor av beroende, där du klassar hur många påståenden som passar in på dig och därefter bedöms ditt ätberoende vara av mild till svår grad.
Om du känner igen dig i dessa symptom för matberoende kan du få hjälp av sjukvården.
Har de flesta någon typ av matberoende?
Alla har vi cravings. När jag går igenom listan från Yale kan jag lätt säga att jag uppnår flera av kriterierna när det gäller vissa saker jag är extra svag för, mörk choklad till exempel.
Det räcker dock inte med att du upplever att du äter för mycket av en typ av mat eller godsak några dagar i veckan för att uppnå kriterierna, det kräver mer än så. Det krävs att du ska uppleva någon typ av lidande.
Är matmissbruk fysiskt eller emotionellt?
Matberoende har både fysiska och emototionella aspekter. Här nedan går jag igenom några av dem.
Fysiska orsaker till överätning
Låt oss först börja med de fysiska orsakerna till överätning.
Stress
Det är ingen hemlighet att stress är ett stort problem i dagens samhälle, men stress kan spela en stor roll i att bidra till en besatthet av mat.
De flesta är nog bekanta med kroppens livsviktiga ”fly eller fäkta” respons. Kroppen ökar blodsockernivån (för ett snabbt energitillskott) höjer blodtrycket (för att förbereda mot eventuella skador) och stärker immunförsvaret (vilket är viktigt om man blir attackerad och riskerar inflammation).
Urtida människor hade stor nytta av detta då det fanns mängder med faror som lurade i naturen, och när hotet är borta återgår kroppen till dess normala tillstånd. I nutidsmänniskans liv försvinner stress sällan lika snabbt.
Ett stressigt jobb, ett sprängfullt familjeschema och andra stressfaktorer är alla bra exempel på vad som påverkar oss varje dag. I dessa scenarion reagerar kroppen på samma sätt som om en sabeltandad tiger stod framför oss, förutom att stressfaktorn kvarstår (eller snabbt ersätts av något annat).
Stresshormonet kortisol utlöses då vi känner oss pressade vilket kan öka kroppens begär för salt, samt sockrig och fet mat. I en artikel från cleveland.com förklarar forskare att det är just dessa mattyper kroppen vill ha eftersom de är svåra att hitta i naturen.
I perioder av stress vill kroppen leta efter dessa sorters mat då det är säkra energikällor och eftersom de lätt sparas som energi (fett) på kroppen till senare. I naturen är detta en perfekt överlevnadsmekanism. Men i moderna tider, med denna typ av mat lätt till hands, är det lätt att falla in i ett beroende.
Hormonell obalans
Stresshormoner spelar en stor roll, men det finns även andra hormoner som kan påverka vår osunda relation till mat.
I en studie från 2015 upptäckte forskare att om möss har brist på hormonet GLP-1 är de biologiskt benägna att hetsäta, speciellt fet mat. Detta är förståeligt då fett behövs för att producera hormoner. Dock är fettet från ohälsosam, industriell mat är långt ifrån de bästa byggstenarna för hormoner, därför är kroppen inte tillfredsställd med dessa fetter (och därmed fortsätter beroendebeteendet).
I den tidigare nämna studien fann forskare även att andra sorters hormonell obalans (myelin, prolaktin, sköldkörtel-stimulerande hormon) också påverkade deltagarna. Detta innebär att hormoner kan spela en större roll än vad vi tror när det kommer till matbeteende, dock krävs det mer forskning inom området.
Näringsfattig / ohälsosam diet
Jag förespråkar alltid näringsrik diet, för alla, men speciellt för barn. Enligt studier publicerade 2010 så är det inte kaloriintaget som är viktigast för mättnad, utan snarare hur näringsrik maten är.
Därför kan förtärandet av näringsfattig mat leda till ökad hunger och förvirring i kroppen.
Dessutom är det så att kroppens begär är ett tecken på att kroppen är i behov av något. Kroppen ger sig inte tills detta krav är uppnått. Eftersom näringsfattig mat inte tillfredställer kroppens behov, kommer den fortsätta sända hungersignaler.
Emotionella orsaker till matberoende
När matberoende övergår till emotionella problem kan saker och ting bli komplicerade. Här kommer några exempel:
Svårighet att hantera negativa känslor & ångest
Likt droger kan kroppens belöningssystem dra igång då vi äter något sött, salt eller fet mat, vilket kan dölja negativa känslor vi bär på. Att äta är ett sätt att få bukt på dessa känslor eftersom det ger oss den dopamin-kick vi behöver för att må bra.
När vi har problem med att hantera av mörka tankar och känslor kan det vara lättare att gå till kylskåpet än att ta tag i roten till hur vi mår.
Enligt the journal Physiology & Behavior är matberoende oftast mer fokuserad på att dämpa negativa känslor snarare än förstärka positiva sådana.
Otillfredsställda behov
I en artikel från Psychology Today beskrivs hur matberoende tar form utifrån vårt behov av kärlek och trygghet. Artikeln beskriver att de som lider av känslomässigt ätande också vanligtvis har relationsbesvär.
Mat som botemedel är i regel mycket ohälsosamt, det finns mycket mer effektiva hjälpmedel. Träning är ett sådant exempel.
Dåligt självförtroende
Många människor med matrelaterade beteendeproblem har i regel också dåligt självförtroende, det kan dock vara svårt att identifiera vad som orsakar det hela.
I en studie från 2001 beskrivs det att hetsätning (både hos män och kvinnor) är starkt förknippat med depression, dåligt självförtroende och ångest.
Även fast vi inte vet säkert huruvida lågt självförtroende är direkt kopplat till matberoende är det alltid bra att försöka förbättra sin självbild.
Övervinna matmissbruk
En osund relation till mat är oftast komplicerad och det krävs vanligtvis arbete på flera plan. Om du tror att du har ett matberoende eller ett problem med emotionell koppling till mat, prata med din doktor om olika behandlingsformer.
Matmissbruk självhjälp
Det finns mycket man kan göra för att själv ta tag i sitt matmissbruk, men jag skulle ändå rekommendera att först börja med att kontakta vården. Det blir mycket lättare att hjälpa sig själv om man har proffessionellt stöd.
Matberoende kbt-behandling psykolog
KBT-behandling syftar till att gå till botten med beteendet och försöka bekämpa det på så vis. Att utsätta sig själv för obehaget, som gör att du är matberoende, kan göra att du blir fri. Troligtvis äter du av någon anledning, ett sår eller en oro som finns inne i dig.
Kontakta exempelvis KRY för en ditigal tid med en psykolog.
Anonyma matmissbrukare
Anonyma matmissbrukare, eller FAA som det heter på engelska (Food Addicts Anonymous), är en förening som hjälper människor som vill bli kvitt matmissbruk.
Det krav som ställs på dig som vill bli medlem är att du har en önskan om att sluta äta/dricka beroendeframkallande födoämnen.
Behandlingen sker i ett 12-stegsprogram.
Matmissbruk behandlingshem
Det finns olika behandlingshem runt om i Sverige som tar emot personer med matmissbruk. Ett exempel är Korpberget behandlingscenter för kvinnor och Val-bo för båda könen.
No Comments