Att få ett sug efter vissa typer av mat är normalt för de flesta människor. Dock kan detta sug egentligen vara ett tecken på något större underliggande problem. Det är här tröstätningen kommer på tal.
Tröstätning är egentligen inte tänkt att skada, det ska tillfredsställa våra sug direkt och bara ge välbehag. Trots det så är risken ganska stor att tröstätningen spårar ur, och orsakar olika hälsoproblem.
Vad är tröstätning?
Tröstätning är när vi väljer att lindra eller förtrycka negativa känslor så som ilska, stress, rädsla eller sorg med mat. Ofta blir maten ett sätt att lugna ner sig, tänka på något annat och bli gladare. Denna typ av ätande kan triggas av stora livshändelser, så som ändringar i förhållanden, jobb, inkomst eller hälsa. Upplever vi negativa känslor kan vi lätt känna oss tomma, och då försöka fylla det tomrummet med mat.
Emotionellt/ känslomässigt ätande
Viktigt att nämna är att denna typen av ätande inte måste vara kopplat till negativa känslor. Det finns även något som kallas emotionellt ätande eller känslomässigt ätande.
Läs även: Så blev jag frisk från mina ätstörningar
Alla olika typer av känslor kan få oss att vända oss mot mat. Även glädje, förvirring, lycka och kärlek kan göra att vi börjar få ett onormalt förhållande till mat. Självklart är det inte fel att vilja äta något gott när man är lycklig, men upprepad koppling mellan vissa känslor och mat kan bli problematiska.
Tröstätning eller hetsätning
Det är viktigt att kunna skilja mellan tröstätning och hetsätning. Dock kan det vara svårt då det ena kan leda till det andra.
Läs gärna: Min hetsätning utvecklades till bullimi
Tröstätning är vanligare och mindre skadligt än hetsätning. Hetsätning räknas som en ätstörning precis som anorexi, och då kan personen behöva proffessionell hjälp för att ta sig ur beteendet.
Hur vet man om man hetsäter?
Hetsätning karaktäriseras ofta av mängden mat som intas och de känslor som kommer efteråt. Vanlig tröstätning behöver inte handla om att äta mycket mat, bara att maten kopplas till vissa känslor.
Om detta beteende övergår i hetsätning så börjar man istället äta mer mat än vad man egentligen känner att man vill och kan. Detta intag av mat brukar – precis som tröstätning – stilla negativa känslor och ångest, men leder även till ångestkänslor efteråt som baseras i mängden och typen av mat som ätits.
Läs mer: Varför jag vägrar att använda uttrycket Guilty pleasures
Hetsätning symptom
Det är viktigt att känna igen tecken på hetsätning för att kunna stoppa skadliga beteenden och få hjälp i tid. Symptomen är:
- Sug efter mat du inte ”borde” äta
- En känsla av förlorad kontroll under ätandet
- Skuldkänslor och ångest efter ätandet
- Ångesten blir en av anledningarna till att du fortsätter med beteendet
Konsekvenser av hetsätning och tröstätning
Att inta för mycket mat och att ha ett osunt förhållande med mat kan påverka dig både fysiskt och psykiskt. Här är vad som kan ske om du inte får hjälp:
- Ökad vikt. En direkt följd av hetsätning är såklart ökad vikt. Tappar man kontrollen över sitt ätande så är det lätt hänt att det blir för mycket och att man då går upp i vikt. Detta kan orsaka andra problem så som hjärtproblem, diabetes typ 2 och rörelsesvårigheter.
- Förändrad metabolism. En person som tröstäter eller hetsäter kommer få en ändrad ämnesomsättning. Kroppen tror att vi överäter för att förbereda inför svårare tider, och sparar mer energi än vanligtvis.
- Humörsvängningar. Om kroppen inte får det den behöver så påverkas även humöret och resten utav vardagen. Temperamentet kan bli kort och en stor del av dagen kan kretsa kring matproblem.
- Psykiska problem. Ångest och oro är vanligt vid tröst och hetsätning, något som kan leda till andra psykiska problem. Depression och ångesttillstånd är vanliga hos de som kämpar med ätproblematik.
Det finns en chans att stoppa detta. Här nedan kommer tips på både professionell hjälp samt självhjälp.
Hjälp för att sluta överäta
Oavsett om det är tröstätning du håller på med eller om det är hetsätning så finns det en önskan om att sluta. Fortsätter man på det spåret ökar risken för fetma, näringsbrister och andra följdsjukdomar.
Hetsätning hjälp
Eftersom hetsätning räknas som en sjukdom och är akut skadligt både för ditt fysiska och psykiska mående så kan du behöva behandlas i sjukvården.
Börja med att läsa på om hetsätning för att förbereda dig och samla mod till att söka hjälp. Det är ett stort steg, och bara att du läser detta just nu är ett steg i rätt riktning. Prata sedan med någon du känner, eller kontakta själv en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller en ungdomsmottagning. Där kan du få hjälp i form av samtal, KBT (kognitiv beteendeterapi), dagvårdsmöten mm… Här kan de även hjälpa dig med andra underliggande problem.
Läs även: Låt inte någon annans kropp vara din måttstock
Om det känns som ett för stort steg att gå till en fysisk vårdmottagning för att få hjälp så finns även möjlighet att prata med proffs över nätet. Olika appar och hemsidor finns som hjälper dig online. Kolla också om din lokala vård erbjuder någon sorts online-stöd, det är vanligt nu i pandemitider.
Tröstätning hjälp
Om ditt problem inte är akut allvarligt så finns det saker du kan testa själv för att sluta tröstäta.
Varför vänder du dig till maten?
Det kan vara svårt att veta varför det är just maten som lockar, men det är viktigt att försöka reflektera kring känslorna som skapar suget efter maten.
Kanske är det en återkommande känsla som orsakar att du vänder dig till maten. Kanske är det problem inom familjen, i umgängeskretsen eller i andra relationer som gör att du känner dig nere, och då vänder dig till maten. Det är viktigt att försöka jobba på dessa saker som tynger dig.
Avbryt tankarna
Att göra sig själv medveten om sitt problem är kanske det största och viktigaste steget.
Det kan vara svårt att avbryta sig själv just när man plockar fram det man ska tröstäta, men du måste försöka göra det. Säg till dig själv att du kan äta det – om du först går och gör något annat. Vik tvätten, ta en promenad, gör disken eller något annat som inte handlar om mat. När du sen kommer tillbaka till maten finns det en stor chans att sugkänslorna har blåst bort och du inte längre behöver trösten i form av mat.
Prata med någon
Det kan kännas skämmigt att behöva prata med någon om sina problem, men det kan hjälpa oerhört mycket.
Prata med en kompis, förälder, partner eller annan person i din omgivning. Berätta att du tror att du har problem, och ni skulle kunna bolla ideér mellan varandra. Det kan kännas mer motiverande att sluta om du har berättat om det för någon annan. Det finns även bra grupper på nätet där man kan få tips och stöd av andra i samma situation.
Ett annat alternativ är en psykolog online, hos dessa doktorappar finns även psykologhjälp:
Självhjälp hetsätning bok
Självhjälpsböcker har blivit oerhört vanligt – för att de faktiskt kan hjälpa dig!
En bok jag gillar är Sluta hetsäta: handbok för dig som vågar försöka själv av Heléne Glant. Här finns hjälp som faktiskt kan få dig att sluta. Informationen är skriven utifrån en redan etablerad behandlingsmetod och ger information samt steg-för-steg tips på hur du tar dig ur din situation.
Sammanfattning tröstätning och hetsätning
Oavsett vilken typ av emotionellt ätande du vänder dig till så ska du kunna ta dig ur det beteendet.
Tröstätning kan snabbt övergå i den ohälsosamma formen hetsätning, men det finns saker att testa för att stoppa det. Prata med folk i din närhet eller testa något av tipsen som vi diskuterat idag.
No Comments