Tar du ofta en karensdag eller fler på grund av PMS-besvär (kraftig mensvärk, hormonell migrän, svår nedstämdhet mm)? Många kvinnor får betala ett högt pris för att vi just är kvinnor, men det finns hopp för dig som lider av kraftig och återkommande PMS. Försäkringskassan har nämligen något som kallas för Särskilt högriskskydd som kan ge dig rätt att få stanna hemma med full lön under dina värsta dagar med PMS. Äntligen, hurrar jag. Nu väntar vi bara på att få våra utlägg för mensskydd täckta! Och preventivmedel för män…
Vad är Särskilt högriskskydd?
Särskilt högriskskydd innebär att du slipper karensdag på grund av sjukdomar och besvär som gör att du inte kan ta dig till jobbet. Dessa besvär måste ha en prognos att uppstå minst 10 gånger per år. Denna uppskattning görs tillsammans med en läkare. Kontakta din lokala vårdcentral eller husläkare.
Särskilt högriskskydd är tillämpligt för personer som lider av exempelvis kraftig migrän, allergier, Chrons sjukdom eller reumatism. Detta högriskskydd kan även innefatta premenstruella besvär, om dessa är vanligt återkommande och begränsar din möjlighet att arbeta. Genom Särskilt högriskskydd får arbetsgivaren ersättning av Försäkringskassan för tiden du är borta, vilket innebär att du får sjuklön från dag ett.
Är särskilt högriskskydd tillämpligt vid PMS?
Enligt Försäkringskassan bedöms varje ärende enskilt utifrån hur besvären påverkar individen. I flera intervjuer i stora dagstidningar har Försäkringskassan uttalat sig om att PMS kan vara en anledning till att beviljas Särskilt högriskskydd, men att det inte finns några garantier att en ansökan beviljas. Det beror helt enkelt på hur tillståndet bedöms påverka din arbetsförmåga.
Det finns många exempel på hur PMS kan begränsa kvinnors möjlighet att utföra sitt arbete. Strax innan eller när du har mens kan du få olika typer av mensbesvär. Svår migrän (särskilt migrän med aura) är exempelvis mycket vanligt vid mens. Även rikliga blödningar eller kraftig mensvärk som gör det svårt att ha en fungerande vardag.
Extremt svår PMS kallas PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. PMDS beror ofta på hormonell dysfunktion och kan orsaka stort lidande. Det är inte ovanligt att PMDS leder till psykiska besvär som tillfällig depression och svår ångest, som gör det svårt att arbeta som vanligt.
Vad gäller om jag blir beviljad?
När du väl blivit beviljad Särskilt högriskskydd slipper du karensdagarna under hela året, oavsett om du har fler eller färre än 10 karensdagar. Har du fått högriskskyddet beviljat så har du. Utöver det gäller även skyddet för andra sjukdomar och besvär än det du blev beviljad högriskskyddet för, exempelvis förkylning och magsjuka. Arbetsgivaren får alltså ersatt sjuklön för de dagar de ansöker om till Försäkringskassan och du slipper karens.
Det normala är att ansöka om skyddet för ett år i taget, men det finns vissa fall där högriskskyddet blivit beviljats tills vidare. Det är dock mindre troligt att det skulle vara fallet vid PMS eftersom besvären (och mensen i sig) försvinner med åldern.
Så slipper du karensdag vid mens
För att slippa karensdag vid mens krävs att du har besvär mer än tio gånger per år. Särskilt högriskskydd är alltså inte för dig som har besvär enstaka månader utan för personer som lider i stort sett varenda menscykel.
Gör så här för att slippa karens vid mens:
- Skaffa ett läkarintyg. Tag kontakt med en din husläkare, eller en läkare vid vårdcentralen eller en KRY läkare och beskriv dina besvär. Få med dig ett läkarutlåtande med information om din situation och anledningen (PMS/mens) till att du är och kommer att vara sjuk ofta. För att beviljas Särskilt högriskskydd måste besvären vara väl dokumenterade. Bifoga en prognos på din beräknade frånvaro.
- Fyll i en ansökan. Fyll i en blankett tillsammans med din arbetsgivare. Formuläret är på två sidor där du beskriver dina besvär. Ansökningsblanketten hittar du HÄR (öppnas i nytt fönster).
- Skicka in ansökan + läkarintyg. De båda dokumenten skickas in till Försäkringskassan. Adressen står högst upp på ansökningsblanketten.
- Vänta på beslut. Handläggningstiden för särskilt högriskskydd är för närvarande på upp till en månad. Beslutet skickas till dig via post.
Mer information om särskilt högriskskydd hittar du hos Försäkringskassan HÄR.
Allmänt högriskskydd
Även om du skull nekas Särskilt högriskskydd från Försäkringskassan, finns det ett allmänt högriskskydd som gäller alla anställda. Allmänt högriskskydd innebär att en anställd inte kan ha fler än 10 karensdagar hos samma arbetsgivare under ett år. Om du har varit sjuk 10 gånger, slipper du att själv stå för den elfte karensdagen och över det. Dock är detta något som många arbetsgivare missar och som är värt att hålla koll på själv. Allmänt högriskskydd kan inte arbetsgivaren söka ersättning för, vilket innebär att de står för sjuklönen till dig. Därmed kan det tyvärr finnas incitament att inte ”hålla koll” från deras sida.
7 Comments
Detta hade jag ingen aning om och tycker det är jättebra! Jag har både en reumatisk sjukdom och har tyvärr fått svår pms (mest troligt pmds) efter mina graviditeter så jag vet mycket väl hur dåligt man kan må pga sina sjukdomar och att man förlorar då mycket i inkomst..
Hoppas att detta kan hjälpa dig!
I mitt arbete som kurator samarbetar jag en del med FK för att hjälpa patienter på olika sätt. Skulle önska att regelverket ändrades så att besluten om ersättning ligger hos behandlande läkare främst då många tyvärr hamnar mellan stolarna o blir utan ersättning trots oförmåga att arbeta.
Håller med dig. Visst är det bra att det finns två parter, för det har funnits en del läkare som fått betalt att sjukskriva. Men samtidigt ska det inte vara så att alla läkares utlåtande ifrågasätts!
Tänk så mycket det finns som jag inte vet om! Detta var ett exempel!
Det här visste jag inte om! Nu lider jag inte värt mycket av PMS men vet en del vänner som gör det tyvärr 🙁 Däremot så tycker jag gången som behövs för att få ersättning för en sådan karensdag är på tok för lång. Innebär detta att man måste göra det varje månad? Eller räcker det en gång så sker det per automatik senare? Gillar att det är ett läkarintyg som måste fås, på så sätt undviker vi dem som hade kunnat tänka sig att utnyttja systemet.
Hej Martina!
Man ansöker årsvis och då gäller det hela året, du behöver alltså inte söka varje gång du har karens under det året. Håller med dig om att det kan verka krångligt, men samtidigt är det som du säger bra att det gör det svårare att utnyttjas och att detta risktillägg endast går till dem som verkligen behöver.